Sen sist har jag jobbat mina sista pass på Jula. I söndags kl 16;00 stämplade jag ut för den här gången. Och det kändes rätt jobbigt faktiskt. "Man blir varm i kläderna att ha dig här, och sen helt plöstligt så ska du bara dra. Igen. När man vant sig så bra." Det var nästan så jag vart lite tårfylld av samtalen i helgen. Min fina julafamilj!
Efter det for jag in till Gamla Stan, träffade på en gammal skolkamrat som jag inte träffat sen studenten. Hon har också flyttat hit till Stockholm! Riktigt riktigt mysigt var det! Vi har vuxit upp och blivit mer lika än jag hade trott. Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så bra att träffa henne. Inte för att vi kom dåligt överrens i skolan eller att jag hade förväntat mig en dålig träff, men det var bara så mycket bättre än både hon och jag hade föreställt oss. Lite tråkigt bara att det vart min sista vecka så vi inte hinner ses mer innan jag far..
Igår fyllde Relinn 25 år. Jag och Sophia drog hem till henne på lite skumpa, tårta och färska jordgubbar. Väldigt mycket tjejsnack och skratt senare så tog jag sista tåget hem strax innan halv 1. Kikade på ett avsnitt av Buffy och sen slocknade jag väldigt gott vid 2-tiden.
Nu sitter jag här i köket, borde faktiskt ta tag i packningen så jag slipper göra det imorgon innan jag lämnar underbara Stockholm och ger mig av hem till socknen, och familjen.. Men packning är så tråkigt, och inte min starkaste sida. Så kanske att det blir ett avsnitt av Gossip Girl istället..?
Har spenderat förmiddagen med att tvätta 3 maskiner, dammsugit, torkat golv och diskat. Gjort eget potatismos och svullat fiskbullar med dillsås. Nu är jag på tinnelbanan, Emelie är här i Stockholm så jag ska och kramas med henne. Sen ska jag hem till Nathalie på middag. En bra ledig dag. :)
Men jag behöver dig, kom hit och rör om. Jag behöver något att skriva om.. ❤
"Polisen har godkänt din ansökan och du kan komma in med ditt pass så får du visumet på en gång". Sagt och gjort, klockan 08.59 stod jag på Ambassaden imorse. Nu sitter det där, i passet. Precis som det ska vara. Jag har gråtit en skvätt. Och två. Jag har skuttat en del glädjehopp. Och bästa av allt, det är 10 dagar kvar.. 70% av alla reseledare från förra året, har fått samma brev. Har samma problem. Jag är den enda som fått svar såhär tidigt. Kanske att någon där uppe gillar mig? Vilken stress jag fick helt plötsligt. Mycket att hinna med, och nu inte alls lång tid kvar att hinna göra det på.
Söndag natt. Jag och Rebecca har legat i hennes säng och tittat på Paranormal Activity 2 och 3. Jag ser aldrig skräckfilmer för jag blir så rädd utav mig, men kände att idag vore det ingen dum ide. Och jävlar i min lilla låda, flög in i Rebecca både en och två gånger under filmerna. Haha. Läskig skit!
Annars i helgen så har det varit fullt ös. I fredags vart det först vinkväll hos en kompis till Tom i Zinkensdamm. For sen vidare till Ojojoj där Johanna och Jenny väntade. Drack ett glas vin och sedan for vi till Hells Kitchen. Kom i säng vid 7 på morgonen, och sedan uppe vid 11 igen. Trött tjej. På kvällen så for jag in till Jensens för att äta middag med mina halvsyskon. Riktigt trevligt var det, en av dom har jag inte träffat på 12 - 13 år, så var väl lite på tiden. Åt grillad lax, så sjukt gott. Älska lax. Sedan hem, drack lite vin och sedan mötte jag upp Jessica på Harry B James. Drinkar och tequila stod på listan.! Vidare till Kellys en sväng, och sen drog jag, Linnea och Levent till Hells Kitchen. Mer drinkar och mer tequila. Hängde en bra stund uppe på andra våningen, Hells gate. Alltså, bästa rockmusiken! Jag och Linnea körde på som fan, Levent var väl kanske dock inte liiika imponerad av musiken som vi var. ;)
Nu ska jag kika på Vampire Diaries, sen sova. Natti!
Vet ni? JAG ÄR INTE ENSAM OM MITT PROBLEM. Och vet ni hur skönt det är? Och till vilken bra hjälp min vän har varit. ♥ Bästa tjejen! Nu håller vi bara alla små fingrar att det kanske faktiskt är ett ljus där borta i tunneln..
Idag har jag jobbat. Och det behövde jag. Första jag möter när jag kommer ut från tåget är Camilla med världens största leende; Heeej! Hur mår du, vi har saknat dig massor! Dom är så fina på mitt jobb, helt otroligt. Dom har gjort mig glad hela dagen idag. Det var längesen som jag hade en bra dag, som det var idag.
Nu blir det att titta klart på One tree hill, sen sova. Imorgon kör vi igen!
"Hon vet vad hon har gjort, dom pratade med henne när hon for.." Nej, jag vet inte alls vad jag har gjort. Och nej, inte en jävel pratade med mig. Arg. Frustrerad. Förstörd. Fortsatt sjuk. Har legat i mammas säng sen i fredags. Bakade en saffranskaka med Elliot idag, och vart ännu mer slut i kroppen så fick lägga mig igen efter det. Gråtit lite. Och gråtit lite mer. Börjar inse faktum. Har sagt ifrån lägenheten. Lyssnat på alldeles för mycket snörvellåtar. Pratat med Herr X. Trött. Trött. Trött. Jag har ingen ork till det här längre. Glöden är borta. Försöker komma på hur jag ska tända den. Men det går inte, vill sig inte helt enkelt. Jag vill ligga här under duntäcket och vakna upp när allt är som det ska igen, när allt är bättre. Alternativt, skulle jag även kunna tänka mig att dricka x antal vodkabull med Jennifer ikväll på James Dean. Det skulle också funka..
Idag fick jag gå hem från jobbet. Febern tog över och det gick inte mera. Kom hem vid 2-tiden och la mig och sov direkt. Vaknade igen vid 6. Har fått i mig lite mat, pratat planer med mamma och gråtit till Sex and the city - The movie. Rebecca var snäll och köpte glass till mig, så jag ska ta och hugga in på den och hoppas på att min hals blir lite bedövad. Så ska jag kika på någon mer mysfilm och gråta lite till.
Börjar bli sjuk. Hostar som en gris, snorar och har ont i halsen. Och som vanligt när jag är sjuk blir jag gråtmild och tycker synd om mig själv. Vilket inte är en bra kombo med dåliga nyheter. Så igår när jag fortfarande inte fick något svar och vars återigen skickad vidare så var det nästan niagrafallen som kom. Ett " oroa dig inte, så fort det här är löst kontaktar vi dig samma vecka " kom från tjejen bakom disken. For hem till min turrefamilj och åt mat, ringde +90 samtal och snackade lite skit. " Om hon hör av sig i slutet av veckan har vi ett beslut ". Ok, då försöker vi att andas. Kanske att det är bra igen på måndag och jag kan andas.
Jag försöker andas och tänka positivt. "Var inte orolig förrän 2a mars" är råden. Efter alldeles för många +90 samtal och frågor som "who are you", "where are you from", "how did you get this number" och "what do you want" så kan jag ju dock inte påstå att jag vet så mycket mer än jag gjorde i onsdags. Jag blir skickad från ena stället till det andra, för att dom ska rycka på axlarna och säga att dom inte förstår vad felet är, och skickar tillbaka mig till första stället som inte svarar via telefon. Eller mail. High five!
En månad kvar till avresa och hela världen rasar samma. Jag har gråtit i ett dygn nu. Mitt ansikte är svullet och mina ögon rödsprängda till max. Alla planer, alla äventyr. Allt! Så gott som bortblåst. Och jag vet inte ens varför..
