Imorgon 11;15 tar jag fotbollsgruppen och sätter kurs mot Antalya, och flygplatsen. Sen stannar jag på guideboendet med Becelli några timmar fram tills att Oslo landar 00.05, och med dom far jag hem igen. Hem till Alanya och hem till G som ska hålla sig vaken så vi kan äta nattsoppa tillsammans. Fina mannen!
Nej, nu ska jag slå på Greys Anatomy. Mer spännande än så blir det inte den här lördagen..
Igår kom det. Y-ordet. Mitt i en konversation kommer G's vän och bjuder hem oss till honom, på middag. Yenge, gel! Hm. Njae. G tittade på mig med ett leende, och förklarade för hans vän att jag skulle iväg till Belek igen och att jag skulle tillbaka på måndag, så vi skulle ta det då. Han skulle göra något speciellt till mig och bjuda på. Alla omkring oss försvann och kvar satt jag och G. Lyssnade på musik och han slår på Michael Learns to Rock - Take me to your heart och börjar sjunga samtidigt som han tar mig i handen och tittar mig ögonen. Alltså, ni hör ju? Jag ville sjunka under jorden. Sånt där är bara för mycket känslor, för romantiskt och jag klarar inte av det speciellt bra. Youtube funkade inte så bra, så tack gud att låten la av efter halva. Vid 19-tiden knatade jag vartfall ifrån honom, mot Ev restaurant. Jennifer kom också, tjejerna var mer än nöjda och gav sig upp på scen och sjöng en rysk rapplåt. Vartfall ena halvan, den andra halvan skämde ögonen ur sig. Haha, snuttar!
Nu är det dags att göra sig klar för kamp, snart blir vi hämtade för att fara till fotbollsplanen. Och jag ska äntligen få kramas med Becelli igen! Bästa.
Jag har försökt blogg i flera dagar via appen, men det funkar visst inte.. Så, då kör vi old fashion!
Jag har börjat jobba. Några dagar på office, en dansk arrival och just nu befinner jag mig på ett hotellrum på ett 4stjärnigt all inklusive hotell i Kadriye, Belek. Jag har hand om en grupp 16-17-18 åriga norska fotbollstjejer som ska vara här fram till söndag förmiddag, och sedan är det tillbaka till Alanya fram tills mitten av April ungefär när Marmaris återigen kallar.
Annars då, jo. Det var alla hjärtans dag. Minttu med chokladmjölk och jordgubbar fick starta kvällen. Fick en röd ros och ett kort med "You look wonderful tonight. When I look into your eyes i loose myself. And you are always on my mind, I cant stop thinking of you. :)" Snutte! Jag som inte alls är för sånna där saker, vars jättegenerad och ryckte åt mig ett glas vin rätt så fort.
Elise har åkte hem. Men, jag rekommenderade henne till Detur så nu ska hon gå guideskolan här nere om ett par veckor och ingen är nog gladare än oss. Det kommer bli så bra! Vi snapchattar varandra var dag, och just nu är hon på jakt efter den turkiska ambassaden i Oslo. Best of luck!
Nu ska jag se klart på The Vampire Diaries, sen kila ner till restaurangen och äta lite lunch. Jag ska nämnligen ta med alla mina tjejer på en dagstur till Alanya idag. Dom vill shoppa och gå på Starbucks, så klockan 2 kommer det en Deturbuss och hämtar oss. Sen avslutar vi kvällen med pizza och livemusik på Ev. Tänkte jag skulle passa på att kramas lite också med G medan tjejerna goes bananaz på shoppingen..
En underbar lördag. Vi storkoser oss på ferie! Idag har vi knata runt i hamnen, i ett 22 gradigt Alanya. Satt oss på Balikcilar, tog ett glas vitt och njöt. Kilade ut till fyren och turistade oss. Gjorde upp lite planer för vad som sker när jag kommer tillbaka hit i höst. Life is good!
Helt underbart att vara här. Jag är lycklig enda in i benmärgen. Nu sitter jag på Ev, lyssnar på bästa musikern som sjunger min favoritlåt, with or without you med U2. Dricker ett glas vin och myser med Teresia. Kärlek.
Älskade, vackra Istanbul. Det pirrade länge i magen när vi var på väg att landa och alla lampor lyste upp denna otroliga stad. Av planet, genom passkontrollen där jag för en gångs skull fick en passkontrollant som log väldigt stort när han kollade mitt pass, stämplade arbetstillståndet, klämde fram hos geldin och blinkade till med ena ögat. Ja men jag tackar och bockar!
Nu sitter jag på inrikesterminalen, på Mado. Gratis wifi gillar vi. Fick sällskap av två tjejer hit, så jag slapp irra runt själv. Dom säsongar i Kusadasi, så vi bestämde träff längre fram i sommar när jag har åkt ifrån Alanya. Alltid kul med nytt folk. :)
Två timmar och 15 minuter kvar till nästa flyg..
Sitter vid gate 19. Med en cider i handen och Eminem i lurarna. Incheck gick fort, inga som helst problem där. Gick igenom taxfreen, köpte choklad till ofis och alkohol till mig. Jag är omringad av turkar, och jag ler lite varje gång jag hör dom prata. En timme kvar tills första flyget lyfter. Sen några timmars väntan i den mest underbara stad jag vet, Istanbul. Det gör ont i hjärtat att jag inte kan stanna där. Mysa i Taksim. Gå på Fenerbahcekampen som är imorgon kväll. Åka båt mellan asiatiska sidan och europeiska. Men snart. Jag ska göra allt det där i år. Nu ska jag ringa dom sista samtalen, och sen kliva på planet..
Packproblemet har löst sig. Marre är snäll och tar en liten väska åt mig. Bästan! Tåg är bokat. Transfer är bokat. Allt är typ klart? Ska springa ner på Kicks och köpa Dust it och solpuder bara, sen är jag nöjd. 18:41 går tåget ikväll. 00:35 går planet. 13 timmar och 29 minuter.
Jag hatar att packa. Det har legat saker överallt och ingenstans. DET TAR ALDRIG SLUT. Hur kan jag ha så mycket saker? Gaaah. Nu har jag iaf lyckats klämma ner det i 2 stora resväskor, och 1 mindre i kabinstorlek. Vikten ligger på mer än vad den får, såklart. Kanske kan man smöra in sig med att vi faktiskt ska jobba med Turkish Airlines den här säsongen? 17 kg på ena väskan, och 18 kg på den andra väskan. Enligt min våg iaf. Och jag får ha 30 kg. Hoppas dom inte är allt för kinkiga på 5 kg..
