Nov. 30, 2014 - Stockholm

Imorgon börjar årets bästa månad. Men i år är det annorlunda. Måste man fira födelsedagen? Julen? Nyårsafton? Hon kommer ju saknas i allt. Och fira nyår? Fira att ett nytt år börjar utan henne? 

Dom senaste dagarna har varit ok. Jobbet går bra, jag har träffat några av mina fina vänner jag inte sett på länge och njutit av att vara i Stockholm. Men så fort jag blir ensam, kommer en miljon tankar. Inatt när jag var på väg hem från jobbet var det tungt. Saknaden sköljde över mig och jag tänkte att jag kanske bara ska hoppa från Sankt Eriksbron, bara för att få träffa Frida igen. För att få se henne, krama henne, höra henne prata. För att slippa smärtan att inte ha henne här. För att slippa gå igenom en stor strid varje morgon för att ta mig ur sängen. 

Idag tog jag mig inte ur sängen förrän vid 19-tiden. Jag har gömt mig under täcket hela dagen. Lyssnat på musik. Gråtit. Sovit. Försökt förtränga. Försökt förstå. Men det går inte. 






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback