jag blir så stolt

över mig själv. ibland lyckas jag väldigt bra, och idag är en sån dag. sista tåget hem till stockholm går om 2 minuter. och här sitter jag. råkade tuppa av i fabians säng. den är bra. men får ta ett tåg imorn bitti istället.

nu är cissi & emelie i alanya. det är faktiskt ångestfullt att jag sitter kvar i sverige. det är 4 dagar kvar, men det känns mycket längre än så. sen att emelie åker hem lördag natt, och jag hinner träffa henne i en dag bara är jobbigt. väldigt jobbigt. visserligen bättre än inget alls, men ändå. jag blir borta tills gud vet när, och hon åker till sydamerika augusti - januari så vem vet när vi ses nästa gång? :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback