3e februari 2012

Jag försöker andas och tänka positivt. "Var inte orolig förrän 2a mars" är råden. Efter alldeles för många +90 samtal och frågor som "who are you", "where are you from", "how did you get this number" och "what do you want" så kan jag ju dock inte påstå att jag vet så mycket mer än jag gjorde i onsdags. Jag blir skickad från ena stället till det andra, för att dom ska rycka på axlarna och säga att dom inte förstår vad felet är, och skickar tillbaka mig till första stället som inte svarar via telefon. Eller mail. High five!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback