- Fall seven times, stand up eight

Resan gick bra, väldigt bra. Landade en halvtimme för sent i Istanbul vilket gjorde att jag hade ca 45 minuter på mig innan nästa flyg skulle lyfta. Ataturk flygplats är ganska stor, med ganska mycket människor. Och för någon som alltid har problem i passkontrollen och som nu inte lämnat Turkiet på 10 månader så kändes tiden väldigt knapp. Men jag hann. Träffade en kollega vid gaten också, så vi snackade lite skit innan det var dags att ta sin plats på planet. Jag somnade innan takeoff och vart väckt av en väldigt söt manlig kabinpersonal som frågade om jag ville äta pasta eller kyckling. Somnade lika fort efter maten och vaknade av en duns och vi var på svensk mark. Som tradition var första stoppet efter jag hämtat väskan Pressbyrån. Började meningen med Merhaba, bir tane ööh.. eller nej och avslutade med ett Hej! En korv med bröd tack. Han såg lika förvirrad ut som jag, stackarn! Åkte med tåget hem till Avesta där min syster mötte upp mig. For hem till henne, fick köttbullar och makaroner samtidigt som vi tittade på 4e Pirates of the Caribbean-filmen som visades på tv. Efter det slocknade jag rätt fort.

Idag har jag kört bil. Massor med bil. Som jag älskar det! Jag for hem till mamma, kramades lite, åt lite mat och sedan åkte jag med syster och Elliot tillbaka till Avesta. Fika med Marina och sedan hem till Mia för att kramas med henne, brorsan, Alva och Elsa. När jag ringde på dörren hörde jag en jätteglad röst ropa; FANNY ÄR ÄNTLIGEN HÄR! och en glad Alva öppnade dörren. Mitt hjärta smälte och jag njöt av varje sekund jag var där hemma. Min fina fina familj. Mina underbart vackra syskonbarn som jag är så stolt över att vara faster/moster till. Att 3 så små människor kan skänka en så mycket glädje, så mycket kärlek. Jag är så lyckligt lottad.